ÅlwaysUltras

Idag så kände jag att det var dags att besöka den omtalade Gös-piren igen, efter gårddagens misslyckanden (Nej, det var inte bara Oliver som det gick dåligt för igår).
Jag förberedde mina fiskegrejer och gick ut. Allt var perfekt, solen sken, det var lite vind, men inte så det kylde, jag kände att jag idag skulle få en gädda. Det kändes i hela kroppen. När jag hade gått en bit upptäckte jag att jag hade glömt fiskespöt. Jag återvände, hämtade det och fortsatte gå. 

 Det var lite folk vid göspiren idag, allt jag såg var 2 tjejer som var längst ute på udden och kastade lite. Jag satte på min Strike Pro Wolftail på kroken och började kasta. Jag var spänd i hela kroppen, allt kändes så rätt. Jag kastade och kastade men ingenting hände, inte ens ett hugg. Jag böt till Droppen spinnare, och kastade lite och tänkte att de kanske är dags att iallafall få nånting, iallafall en liten fisk, men inget. Jag gick över till andra sidan udden, och kastade inått viken. Solen sken på mig, det var riktigt härligt. Det var lite småvak överallt. Jag kastade ut, lät spinnaren sjunka och började veva in. Jag vevar olika snabbt för att trigga abborren eller gäddan till hugg. Tillslut fastnade jag i botten och spinnaren med taffs gick av. Jag tänkte att jag skulle byta plats, så ställde mig längst in i viken. Jag hade nu blivit mer sugen på abborre, så jag böt till jigg. Kastar ut, låter sjunka till botten, vevar snabbt några varv, låter sjunka till botten och så vidare. Ingenting detta kast, så jag kastar ut igen, jag siktar mer mot vassen nu, o PANG! så gick linan av, och jag insåg hur extremt långt jag hade kunnat kasta om ja inte hade slängt bort nästan all min lina på rullen. 
 Då sätter jag på en ny taffs, och tar en wobbler av något slag och kastar endel men ingenting händer. Jag byter till ett bra sked-drag, och på andr kastet. Vad händer?? Botten-napp? Nej! Jag ser hur linan rör sig åt sidan ett tag, och sen känner jag hur det börjar sprattla! Jag har fisk på. Jag vevar in lugnt, men bestämt. Denna vill jag verkligen inte tappa nu efter all otur jag har haft. Efter ett par minuter får jag in fisken till kanten, det är en gädda på ca 1,5kg. Jag tar tag i spötoppen och börjar fundera på hur jag ska få upp gäddan utan håv, då gör den ett plötsligt ryck och snärtar till, och då smäller linan av. Jag bokstavligen kastar mig ut och försöker få tag på taffsen med handen, men ser hur gäddan försvinner ner och lägger sig ett par meter under ytan. Jag känner nästan hur tårkanalerna fuktas. Det är katastrof, där ligger den med taffs och drag i munnen, och jag når den inte. På denna bild ser ni en sten en pytteliten bit ut från kanten, den kastade jag mig på när jag försökte få gäddan.

Allt känns så tungt, jag bryter nästan ihop och packar mina grejer och går hemåt. Jag går där och bara tänker argt och negativt. Men på vägen hemåt så ser jag en så vacker och perfekt vik, så fiskesuget kommer tillbaka. 

Jag smyger ner till vasskanten. Då jag inte har nå mera taffsar drar jag på ett lekande och en liten myrans spinnare, i hopp om att få något mindre som inte tuggar av linan. Jag kastar några kast, och allt känns rätt igen. Sen plötsligt ett kast så blir allt skumt, och jag fattar ingenting.

Detta får mig att ge upp totalt. Jag blev så frustrerad så jag snurrade bara trasslet runt mitt fiskespö och gick raka vägen hemåt. Nu har jag lagt fisket på hyllan tills vidare

Det var allt för mig för denna gången! / Jonathan